Syftet med detta arbete är att uppmärksamma de Tysta och blyga barnens svåra situation. I detta arbete belyses bland annat barnens skolmiljö, hemmiljö samt föräldrarnas och lärarnas roll. Två andra viktiga delar som också tas upp är gruppens betydelse och vikten av att känna sig trygg och att ha ett bra självförtroende. Vad kan orsakerna vara till ett sådant tyst och blygt beteende men framförallt vilka hjälpmedel och tips finns det? Informationen som vi använt oss av kommer främst från litteratur men även från intervjuer av fyra pedagoger i Skåne och Blekinge län.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts på sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn på blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de känner sig trygga i.

Blyghet är något som blivit alltmer uppmärksammat, kanske främst när det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring ämnet och på internet finns enorma mängder med information och olika sidor för självhjälp och terapiförslag. Främst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebär att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på blyghet, både dess negativa sidor men också det positiva som den kan bidra med. Det framkommer också en slags oro gentemot de blyga barnen när man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi.

Bakgrund och syfteI dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.  InnehållI litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på blyghet hos barn samt att ta reda på hur man som förskollärare kan stödja blyga barn på förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gång saknat att få ta del inom området. Ett ytterligare syfte är att utforska vad teorin och forskning belyser gällande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar på att blyga barn kan ha svårigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat påverka de kommunikativa färdigheterna negativt samt ge svårigheter med att inleda sociala kontakter med jämnåriga.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de använder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. Två frågeställningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de använder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa användes som utgångspunkt i både resultatdelen och analysdelen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angeläget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollärares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten utifrån samtliga barn och låta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lärande. Det är centralt att som pedagog anpassa den pedagogiska verksamheten till varje barn då barn lever i olika livsmiljöer och påverkas på olika sätt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlåtenhet, tillbakadragenhet, barnets självkänsla, pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse.Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare.Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollärare är yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskolläraren bemöter det blyga barnet.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de tysta eleverna når målen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angeläget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollärares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten utifrån samtliga barn och låta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lärande. Det är centralt att som pedagog anpassa den pedagogiska verksamheten till varje barn då barn lever i olika livsmiljöer och påverkas på olika sätt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlåtenhet, tillbakadragenhet, barnets självkänsla, pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse.Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare.Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollärare är yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskolläraren bemöter det blyga barnet.

Vårt val att skriva om detta ämne grundar sig i vårt intresse för de tysta barnen. Ämnet är angeläget att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vår studie var att uppmärksamma de tysta och ?osynliga? barnen för att få en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi använde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i två förskoleklasser och i en årskurs 1 för att få fram vårt resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har använt en del äldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta elevers lärandesituation inom matematiken.